Bred acceptans bland förare, stort engagemang hos allmänheten och i stort sett fungerande teknik. Men ingen märkbar effekt på trafiken i stort. Det är några resultat från ett storskaligt försök med geofencing och hastighetssäkring i Enköpings kommun.
Under 2024 har ett hundratal fordon – framför allt stadsbussar samt tunga och lätta lastbilar – testat digital hastighetsbegränsning i centrala Enköping. Systemet innebär att den maximala hastigheten begränsas med geofencing, ett virtuellt staket runt ett område som låser gaspedalen vid en viss hastighet (systemet kan kopplas ur vid nödsituationer).
VTI har nu utvärderat försöket genom enkäter och intervjuer med förare, allmänheten samt mätningar av de faktiska hastigheterna.
– Sedan tidigare vet vi att små förändringar i hastighet kan ge stora minskningar av antalet skadade och dödade i trafiken. Vi tror att olika hastighetsbegränsande tekniker kan ha stor potential att minska förlusterna av liv och hälsa, säger Christian Howard, trafiksäkerhetsforskare som lett projektet.
Enkäterna och intervjuerna med förare visar att det finns bred acceptans för syftet med försöket – att begränsa hastigheter och förbättra trafiksäkerheten. De största fördelarna var att systemen var lätta att förstå och använda, att de hjälpte förarna att hålla hastigheten och att tekniken stödde uppmärksamheten på övrig trafik.
De största hindren enligt förarna var tekniska problem, som felaktiga hastighetsbegränsningar och långsam övergång mellan olika zoner. Mer än 1500 personer deltog i enkäten som skickades ut till allmänheten, vilket tyder på stort engagemang för projektet.
Trots detta visade mätningarna av de faktiska hastigheterna inga märkbara förändringar i trafiken i stort. Anledningen är troligtvis att endast cirka tre procent av trafiken bestod av hastighetsbegränsade fordon.
– Där vet vi fortfarande inte vilken penetrationsgrad som behövs av geofencade fordon för att det ska bli en väsentlig effekt. Tidigare studier visar att det kan krävas så mycket som 50 procent, säger Christian Howard.
– Jag är fortfarande optimist, men vi måste också vara realistiska och inse att den teknik som finns i dag har begränsningar. Det måste vi arbeta vidare med. Men att tekniska system som hjälper förare att hålla hastigheten är en del av framtiden, det tror jag definitivt.
Projektet HasT - Hastighetssäkrad trafikzon i urban miljö – har letts av CLOSER och finansierats av Trafikverkets Skyltfond. Övriga partner har varit Enköpings kommun, VTI samt företagen V-tron, Keolis, Martin & Servera, Småfrakt, Dagab, Enköpings Åkeri och Allmiljö.
Källa: VTI