När årets stora infrastrukturkonferens Transportforum hålls i Linköping den 10 och 11 januari är KTH-forskaren Bo-Lennart Nelldal på plats. Han är professor emeritus i tågtrafikplanering och kommer att presentera delar av forskningsprojektet Capacity4Rail, ett arbete som går ut på att skapa förutsättningar för mer gods på järnväg till år 2050.
För att lyckas få till ett mer hållbart samhälle med lägre utsläpp måste en del av godstrafiken flyttas från lastbilar till järnvägar och sjöfart. Det slår politiker och forskare fast, både nationellt och på EU-nivå. Utvecklingen hittills visar att det kan bli svårt att nå EU:s utsläppsmål för transporter till 2030, men många forskare vid KTH arbetar med att hitta olika lösningar för att målen i EU:s transportpolitik ska kunna uppfyllas.
Capacity4Rail är ett EU-projekt där industri och akademi har samarbetat. Hela 46 olika parter från 13 länder i Europa har medverkat och KTH:s järnvägsgrupp har deltagit med bland annat analyser av godstransporter.
– Två mål i EU:s "White paper for transport" 2011 är att 30 procent av lastbilstransporterna över 300 kilometer ska gå över till järnväg och sjöfart till 2030 och 50 procent till år 2050. Därtill ska nätet för höghastighetståg bli tre gånger så långt 2030 som 2010. Som det ser ut nu kan målet för höghastighetståg komma att uppfyllas, men utvecklingen av godstransporterna går inte i linje med EU:s mål, säger Bo-Lennart Nelldal.
Han fortsätter berätta att efterfrågan på godstransporter har ökat snabbt men järnvägen har förlorat marknadsandelar i många länder och den största ökningen har tillkommit lastbilarna. Om EU:s mål ska uppfyllas måste järnvägarna både öka kvaliteten och kapaciteten, och minska kostnaderna.
Bo-Lennart Nelldal har tillsammans med de andra forskarna komponerat en lista som beskriver hur detta ska kunna göras, och den ser ut som följer:
* Längre och tyngre tåg. Med ett modernt lok är det möjligt att öka tåglängden från 630 meter som i Sverige i dag upp till 1 050 meter. Då ökar kapaciteten med 76 procent och kostnaden minskar med 21 procent.
* Bättre godsvagnar: Bättre längdutnyttjande, lägre taravikt och högre lastförmåga, trådlös övervakning och automatiska bromsprov. På lång sikt elektropneumatiska bromsar och automatkoppel som gör växlingen säkrare och billigare och gör det lättare att köra längre tåg.
* Investeringar i infrastruktur och bättre planeringssystem som stödjer längre tåg, högre axellaster, större lastprofil och snabbare godståg.
* Lok med högre axellast. Det är inte bara effekten som har betydelse utan också adhesionsvikten. Att öka axellasten från 20 ton till 22,5 ton eller mer på tunga tåg med spårvänliga boggier möjliggör tyngre tåg.
* Använda duo-lok med både el- och dieseldrift. I dag använder de flesta operatörerna ellok för fjärrtransport och diesellok för matartransport och växling. Duo-lok kan växla vagnarna själv eller stanna på ett oelektrifierat sidospår och byta vagnar. Ett lok ersätter två.
* För kombitrafik lastbil-järnväg behöver det utvecklas automatiska terminaler och linjetåg som stannar på terminaler vid ett sidospår under vägen. Med horisontell överföring är det möjligt att byta container under kontaktledningen vid ett kort stopp. Det behövs inget diesellok för växling och vagnarna behöver inte parkeras, terminalen blir mycket kompakt. Flera små terminaler närmare kunderna ger kortare matartransporter och vidgar marknaden.
* De flesta trailers är inte lyftbara vilket begränsar marknaden för kombitransporter med trailers kraftigt. Lösningar där trailers inte behöver lyftas utan kan rullas upp på järnvägsvagnen med en ramp kan därför vidga marknaden för kombitrafik betydligt.
* Avreglering och marknadsorientering är en viktig drivkraft för operatörerna och speditörerna och måste genomföras i praktiken i hela Europa. Den måste följas av en konsistent transportpolitik som stödjer att mer transporter går på järnväg och sjöfart.
* Det är möjligt att minska utsläppen från alla transportmedel men forskning visar att järnvägen fortfarande kommer att vara det mest energieffektiva 2050. Med åtgärderna ovan är det möjligt att minska utsläppen av CO2 från godstransporterna med 20 procent och i kombination med låg-emitterande elproduktion med 30 procent. Ett utvecklat järnvägssystem kan därmed väsentligt bidra till att lösa klimatproblemen.
Bo-Lennart Nelldal kommer att presentera hans och de andra forskarnas arbete som en del i sessionen om en nationell godsstrategi.
Den inleds av infrastrukturminister Tomas Eneroth och avslutas med Bo-Lennart Nelldals föredrag.
Tid: Onsdagen den 10 januari klockan 13:15 till 14:45.
Plats: Lokalen Musikalen i Konsert & Kongress, Linköping.
