Utvecklingen går snabbt framåt för att göra flyget fossilfritt. En av lösningarna kan finnas i Östersund där ett biobränsle ska bli en del av flygets framtid.
– Den vanligaste missuppfattningen är att det inte går att flyga på något annat än fossilt jetbränsle, utan man tror att flyget är på väg in i en återvändsgränd. Men så ser det inte ut. Dagens flygplan går att flyga med inblandning av biobränsle upp till 50 procent.
Det säger Henrik Littorin, som är konsult och jobbar med flygets hållbarhet. De tekniska möjligheterna finns och utvecklas snabbt säger han och menar i stället att ett påtagligt hinder är marknaden - vem är villig att köpa det nya dyrare bränslet?
Utvecklingen drivs till stor del av nya aktörer som tänker på ett nytt sätt och ser nya möjliga affärsmodeller. Här finns också en möjlighet för energisektorn att hitta nya affärer, tror Henrik Littorin. Det är mycket osäkerhet fortfarande kring hur flygets fossilfria resa kommer att se ut, men dessa avgöranden ligger inte så långt fram i tiden.
– Det viktigaste för energibranschen är att man också tar med flyget i sina kalkyler, så att när man bestämmer hur man ska producera energin framöver även ser hur flyget finns med där, så att man inte bara producerar energi kopplat till ett visst transportslag eller en viss lösning.
Jämtkraft är ett av energibolagen som väljer att se möjligheterna och arbetar tillsammans med bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet för att utreda om det går att starta storskalig produktion av fossilfritt flygbränsle. Från kraftvärmeverkets skorsten i Lugnvik, utanför Östersund, ska koldioxid samlas upp och blandas med vätgas för att framställa flygbränslet. Den vätgas som behövs för processen ska produceras med förnybar el.
Flera utmaningar finns för att få nå ända fram, så frågan är när vi får uppleva den första resan med det nya elektrobränslet i tanken?
– Jag tror det kan ske ganska snart, kanske snabbare än man tror. Nu är det ju ingen som har tagit investeringsbeslut för en sådan här anläggning ännu och det finns en del frågor som behöver utredas vidare, visst är det så. Men vi har ändå med vårt arbete visat att förutsättningarna finns och om allt går i lås kan en sådan här anläggning vara i drift om kanske fem år, säger Anton Fagerström.
