Tre månader efter att covid-restriktionerna har släppts i Sverige ligger kollektivtrafikresandet på drygt 80 procent av 2019-nivåer. Enligt Transdevs senaste undersökning om våra arbets- och resvanor under och efter pandemin, planerar tio procent av de som reste kollektivt före pandemin att inte komma tillbaka. Flexiblare priser, större kollektivtrafikutbud och högre bilkostnader kan vara en del av lösningen för att få tillbaka resenärerna.
Oron för att smittas i kollektivtrafiken minskar bland både män och kvinnor, bland alla ålderskategorier och både bland kollektivtrafikresenärerna och dem som inte brukar åka kollektivt särskilt ofta. Distansarbetet som kommer vara en av kvarlevorna från pandemin. Trots den här positiva utvecklingen visar Transdevs senaste undersökning att tio procent av pre-covid kollektivtrafikresenärerna sannolikt aldrig kommer att komma tillbaka till kollektivtrafiken.
– Den här siffran har varit konstant under hela pandemin och fortsätter att ligga på samma nivå tre månader efter att restriktioner har lyfts. Hela branschen har nu gemensamt slutit upp bakom en programförklaring med målet att fyra av tio motoriserade resor ska göras kollektivt. För det måste vi utveckla vårt erbjudande men också få beslutsfattarnas hjälp att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. Vår bransch är en viktig möjliggörare för att Sverige ska nå klimatmålen, säger Eva Tiséus, marknads- och kommunikationsdirektör på Transdev Sverige.
Resenärer som lämnat kollektivtrafiken under pandemin efterfrågar flexiblare priser (32 procent), ett större kollektivtrafikutbud (31 procent) och att det blir glesare mellan passagerarna (25 procent) för att komma tillbaka. Vaccinet och munskydd som brukade toppa listan under pandemin finns nu längst ner på prioriteringslistan.
– Intressant är att dessa önskemål hänger ihop. Trängseln var redan en smärtpunkt för många resenärer innan pandemin började men det är klart att covid-19 har satt mer fokus på trängselproblematiken. Att öka kollektivtrafikutbudet och samtidigt arbeta med flexiblare och tidsdifferentierade priser kan få trängseln att minska och göra kollektivtrafiken mer attraktiv, fortsätter Eva Tiséus.
En annan trend som syns är att bränslepriserna har fått fler att åka kollektivt. Drygt en fjärdedel av storstadsborna, 27 procent, och 35 procent av de som bor på landsbygden säger att de högre bränslepriserna har fått dem att resa mindre med bil de senaste månaderna. Storstadsborna indikerar att de har ersatt sina bilresor främst genom att gå, åka kollektivt och cykla medan landsbygdsborna framför allt har ställt in sina resor eller ersatt dem med gång och cykel.
– Två viktiga lärdomar för oss är att ökade kostnaderna för bilen får fler att åka kollektivt. Men för att få bilisterna att åka mer kollektivt behöver man också se till att en attraktiv kollektivtrafiklösning finns på plats. Det kan låta banalt men det är inte helt självklart när man kollar på trenden de senaste åren där kollektivtrafiken på landsbygden har avvecklats på flera ställen i Sverige. Tillgång till kollektivtrafik på landsbygden är en fråga om rättvisa och här gäller att vi hittar nya mer flexibla lösningar, avslutar Eva Tiséus.
