Förarens ansvar i de allt mer automatiserade fordonen

Automatiserade system i fordon och förarnas ansvar. Foto: Wistrand Advokatbyrå

Transportsektorn blir alltmer automatiserad, uppkopplad och digitaliserad. En stor del av bilar som sätts på marknaden idag är utrustade med avancerade förarassistanssystem. I framtiden är det inte osannolikt att fordon kommer att vara utrustade med autonoma förarsystem. Eftersom ADAS möjliggör olika nivåer av autonom körning, dvs. körning utan mänsklig inbladning, och ADS kommer att möjliggöra helt autonom körning, inställer sig frågan om ADAS och ADS är lagligt och vilket rättsligt ansvar förare har i händelse av trafikolyckor som orsakas av fel i sådana system, skriver Wistrand Advokatbyrå.

Vad är ADAS och ADS?

Många moderna bilar är utrustade med avancerade förarassistanssystem (även kallade ”ADAS”) för att öka säkerheten vid körning av fordon, eftersom de flesta trafikolyckor sker på grund av mänskliga fel. Vanliga ADAS-program är adaptiv farthållare, automatiska körfältssystem, dödavinkelvarnare och automatisk nödbroms. ADAS använder sensorer, såsom kameror och radar, för att övervaka världen utanför fordonet. Systemet ger sedan antingen information till föraren eller så agerar det på egen hand om det är nödvändigt för att undvika en trafikolycka.

Den huvudsakliga skillnaden mellan ADAS och autonoma förarsystem (även kallade ”ADS”) är att det senare systemet, genom att använda liknande teknik, kan driva fordonet utan en mänsklig förare. För närvarande finns det inga självkörande fordon på marknaden, men det är inte osannolikt att sådana fordon kommer att finnas tillgängliga inom en snar framtid.

Typgodkännanden

För att en tillverkare ska kunna föra ut ett fordon som är utrustat med ADAS (eller ADS) på marknaden, måste fordonet vara typgodkänt. Ett typgodkännande är ett certifikat som visar att fordonet uppfyller tillämpliga tekniska krav och säkerhetskrav. Typgodkännande kan beviljas för hela fordon eller för en komponent, ett system eller en separat teknisk enhet som ingår i fordonet.

Det finns olika rättsliga regelverk som kan ligga till grund för ett typgodkännande. Fordon kan typgodkännas i enlighet med EU-rättsakter på området (främst EU-förordning 2018/858), i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa har nyligen antagit ett tillägg till 1958 års överenskommelse om typgodkännande av fordon, som fastställer enhetliga regler om godkännande av fordon som har automatiska körfältssystem.

Det är viktigt att notera att det finns en åtskillnad mellan typgodkännanden för fordon och förarens ansvar vid framförande av fordon. Att ett fordon utrustat med ADAS är typgodkänt innebär inte automatiskt att föraren inte kan hållas straffrättsligt ansvarig i händelse av en trafikolycka som orsakats av ett systemfel. Förarens ansvar för trafikolyckor bedöms utifrån tillämpliga vägtrafikregler, meddelar Wistrand Advokatbyrå.

Trafikförordningen

Trafikförordningen (1998:1276) utgör det huvudsakliga regelverket avseende trafikregler. Den innehåller regler som är tillämpliga på alla trafikanter samt särskilda regler för användare av motorfordon och motorvägar. Nedan följer en exemplifierande uppräkning av regler i trafikförordningen som är relevanta vid användningen av ADAS och ADS:

  1. avståndet till ett framförvarande fordon skall anpassas så att det inte finns risk för påkörning om det saktar in eller stannar. Avståndet skall också anpassas så att andra trafikanters omkörning underlättas (3 kap. 2 §);
  2. ett fordon får inte med något hjul föras på ett spärrområde eller över en heldragen linje (3 kap. 11 §);
  3. ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. Hastigheten får aldrig vara högre än att föraren behåller kontrollen över fordonet och kan stanna det på den del av den framförvarande vägen eller terrängen som han eller hon kan överblicka och framför varje hinder som går att förutse (3 kap. 14 §).

Det finns inga särskilda regler i trafikförordningen som reglerar användningen av ADAS och ADS. Det finns dock ett lagstiftningsinitiativ som syftar till att skapa bättre rättsliga förutsättningar för en introduktion av automatiserad körning av fordon i allmän trafik där två utredningar har gjorts (SOU 2018:16 och DS 2021:28). Ingen lagstiftning har dock ännu antagits. Det anförda innebär att förare alltid är ansvariga för att framföra fordonet i enlighet med gällande trafikregler.

Förarens ansvar vid framförande av fordon utrustad med ADAS eller ADS

En fråga som inställer sig när ADS eller ADAS används är om personen som framför fordonet fortfarande anses vara fordonets ”förare”. Endast en förare kan hållas ansvarig för överträdelse av tillämpliga trafikregler. En komplicerande omständighet i detta hänseende är att det inte finns någon legaldefinition av begreppet ”förare” i svensk rätt.

Det finns dock ett begränsat antal äldre avgöranden från Högsta domstolen som antyder att en förare alltid är en fysisk person som, åtminstone i viss utsträckning, har kontroll över eller på annat sätt sätter igång ett fordons rörelse och riktning (acceleration, inbromsning eller styrning). Mot denna bakgrund kan konstateras att om en person har satt ett fordon i rörelse, kommer personen att anses vara förare av fordonet även om ADS eller ADAS tar kontroll över fordonet och framför det autonomt.

En annan viktig fråga är om en förare kan anses vara straffbart oaktsam om vederbörande förlitar sig på ADAS eller ADS för att säkerställa att fordonet körs i enlighet med gällande trafikregler. Det finns rättspraxis från tingsrätterna som tydligt utvisar att en förare aldrig kan förlita sig på system som ADAS eller ADS och att föraren kan hållas straffrättsligt ansvarig om sådana system inte fungerar. Tingsrätterna har exempelvis prövat mål om ansvar för fortkörning och för att hålla tillräckligt avstånd i förhållande till andra fordon. I dessa fall har tingsrätterna inte godtagit förarnas påståenden om att det adaptiva farthållarsystemet inte fungerade korrekt och dömt förarna för brott mot trafikförordningen.

Avslutande kommentarer

Sammanfattningsvis kan konstateras att fram till att det sker en lagstiftningsreform kommer en förare som använder ADAS eller ADS att förbli ansvarig för att köra fordonet i enlighet med gällande trafikregler. Om en trafikolycka inträffar kan föraren inte undgå ansvar genom att hävda att trafikolyckan inträffade som ett resultat av en felaktig ADAS eller ADS.