Chalmers tekniska högskola har genomfört världens första livscykelanalys av ett tvåsitsigt elflygplan, jämfört med en motsvarande modell med förbränningsmotor. Elflygplanet visar lägre klimatpåverkan redan efter en fjärdedel av dess förväntade livslängd, förutsatt grön elanvändning, men användningen av sällsynta ämnen i batterierna är en utmaning.
Flygsektorn står för ca två procent av världens koldioxidutsläpp, och elektrifiering med små elflygplan kan vara ett sätt att minska dess miljöpåverkan.
– I den närmaste framtiden kommer batteridrivet elflyg sannolikt mest att användas för kortare sträckor, exempelvis det man i Norge kallar för ”fjord-hopping”, alltså kortare flygresor mellan djupa fjordar. I ett större perspektiv visar studien att batteridrivna elflygplan har potential att minska flygets miljöpåverkan rejält, säger forskaren Rickard Arvidsson, huvudförfattare av studien från Chalmers.
Forskarna studerade livscykelpåverkan hos ett tvåsitsigt elflygplan, Pipistrel Alpha Electro, jämfört med dess bränsledrivna motsvarighet. Resultaten visar att små elflygplan kan ha upp till 60 procent mindre klimatpåverkan och lägre miljöpåverkan än fossilbränslealternativ. Dock ökar mineralresursknappheten, främst på grund av sällsynta metaller i batterierna.
Initialt har elflygplanet sämre klimatprestanda än fossila alternativ på grund av energikrävande batteritillverkning. Efter cirka 1 000 flygtimmar överträffar elflygplanet det fossildrivna alternativet i lägre klimatpåverkan och blir betydligt mer miljövänligt under sin beräknade livslängd på minst 4 000 timmar.
Forskarna understryker behovet av fortsatt batteriutveckling för att ytterligare minska påverkan och nämner nya teknologier som litium-svavelbatterier för en grönare framtid. Trots att batterilivslängden har tredubblats sedan studien genomfördes, anses dessa teknologiska framsteg vara avgörande för att optimera elflygplans miljöprestanda och minska resursknappheten.
Källa: Chalmers