På uppdrag av Transportstyrelsen genomförde IVL Svenska Miljöinstitutet en omfattande studie för att öka förståelsen kring långtidsavställda fordon och de utmaningar som omgärdar uttjänta fordon och skrotbilar. Frågan är komplex då fordon som är långtidsavställda i vägtrafikregistret varierar från värdefulla samlarbilar i utställningskick till övergivna skrotbilar, eller till och med fordon som skrotades för många år sedan och inte längre existerar.
– Utmaningarna med uttjänta fordon och skrotbilar påverkar flera olika aktörer och områden. Kommuner har problem med övergivna fordon som lämnats på privat och kommunal mark, och det är svårt att få ägarna att agera. Många, framför allt mindre, kommuner saknar resurser att hantera sådana ärenden om de blir många, säger Magnus Hennlock, forskare och projektledare för studien på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Cirka 900 000 personbilar och lätta lastbilar i det svenska vägtrafikregistret är långtidsavställda, varav 400 000 har varit avställda i över tio år. En studie, baserad på statistik, intervjustudier och enkätundersökningar, har undersökt varför fordon blir avställda under lång tid.
Av de 7 000 undersökta fordonen planerar en tredjedel ägarna att behålla som samlarbilar och en fjärdedel som bruksbilar. Liknande andelar används som reservdelsbilar eller renoveringsobjekt. En mindre del används utanför allmän väg, som i bilsporter eller för jakt, jordbruk och skogsbruk.
För 16 procent av dessa fordon säger ägarna att de inte längre äger dem, men de står kvar i registret. Många av dessa har redan skrotats och existerar inte längre, men processen att avregistrera dem är omständig. Kommuner och bildemonteringsbranschen förespråkar en återinförd skrotningspremie för att öka incitamentet att skrota fordon på ett hållbart sätt.
Studien syftar till att förstå uttjänta fordon och deras eventuella miljöpåverkan. Transportstyrelsen använder resultaten för att förbereda regleringsförslag inom området.