Under sex dagar låg Suezkanalen, en historiskt viktig segelväg som löper mellan Medelhavet och Röda havet, från Asien till Europa, blockerad av lastfartyget Ever Given som gått på grund. Fartyget var 400 meter långt, 224 000 ton tungt, och stoppade all containertrafik från den 23:e och 29:e mars 2021. I stället tvingades lastfartyg segla runt Afrika, en omväg på ca 900 mil. Samtidigt stod 369 lastfartyg i kö i Suezkanalen. Blockaden och förseningarna som denna innebar resulterade i en uppskattad förlust på 9,6 miljarder dollar per dag. Det motsvarar med den tidens växelkurs i svenska kronor en total förlust på ca 420 miljarder kronor för de dagarna som kanalen stod stilla. Det är en summa som är större än Estlands BNP och motsvarar ca 40 000 kronor per person i Sverige.
Egyptiska myndigheter, med hjälp från Italienska och Nederländska dragbåtar, lyckades på eftermiddagen den 29:e mars med tacksamt understöd från högvattnet frigöra lastfartyget. Därefter har Egyptiska myndigheter arbetat flitigt med att bredda kanalen.
Över 80 % av världens frakt och handel sker på haven. Så har det varit ända sedan vi började använda skepp för att handla mellan länder. Då som nu finns ett antal handelsleder som är ovärderliga för detta ändamål. Blockader av dessa leder, precis som i fallet för blockaden av Suezkanalen, till ekonomiska förluster så omfattande att de skakar om hela världsekonomin.
Engelska kanalen
Engelska kanalen, det sund som skiljer de brittiska öarna från det europeiska fastlandet, är världens mest trafikerade handelsled och en av världens viktigaste geopolitiska platser. Här passerar mer än 500 fartyg dagligen. Årligen passerar över 1,4 miljarder ton med last: allt från olja och gas till konsumptionsprodukter och komponenter som startmotorer och viktiga reservdelar. Det är härvia Europeisk handel når Atlanten.
Exakt hur stor förödelsen skulle bli ifall Engelska kanalen blockerades är svår att förutsäga. Precis som vid blockaden av Suezkanalen skulle skepp snabbt börja köa. Då mer än 500 fartyg passerar genom Engelska kanalen varje dygn skulle antalet fartyg som väntar på att komma vidare vara långt många fler än i Suezkanalen. Den ekonomiska förlusten skulle vara kolossal.
Malackasundet
Malackasundet löper mellan Malaysia och Indonesien och är en av jordens mest trafikerade farleder. Detta smala sund hanterar närmare 25 % av världens varuhandel och är särskilt viktig för energitransporter, då olja och gas från Mellanöstern passerar här på väg till Asien.
Om Malackasundet blockeras – oavsett orsak – blir konsekvenserna enorma, särskilt för länder som Kina, Japan och Sydkorea som är beroende av kontinuerliga energileveranser. Med varje fördröjning eller avbrott skulle bränslekostnader och drivmedelspriser öka, och industriproduktionen skulle sjunka. En blockad här skulle därmed snabbt få effekter på allt från priset på bensin till globala aktiemarknader.
Hormuzsundet
Hormuzsundet är porten mellan Persiska viken och Indiska oceanen, och en betydande del av världens olja skeppas härigenom. Allt som oftast hör vi att spänningar i regionen får oljepriserna att skena uppåt.
En blockad av Hormuzsundet skulle snabbt kunna utlösa en akut global oljekris. Även om vissa exportörer har alternativa rutter är de flesta oljeproducerande länderna i Persiska viken helt beroende av att tankfartyg passerar obehindrat genom sundet. När oljan inte kan ta sig ut på marknaden skapar det obalanser i utbud och efterfrågan, och oljepriserna chockhöjs. Det kan i sin tur leda till allt från stigande transportkostnader och inflation till ekonomisk och politisk oro i flera länder.
Bab el-Mandeb
Bab el-Mandeb förbinder Röda havet med Adenviken och Indiska oceanen och utgör ännu en kritisk länk för transporter mellan Europa och Asien.
Skulle Bab el-Mandeb stängas eller tillfälligt blockeras, skulle handeln via Suezkanalen tappa en viktig länk mot Indiska oceanen. Det skulle tvinga ett stort antal fartyg att välja helt andra rutter och i princip snedvrida den globala logistiken, precis som när Suezkanalen blockerades. Länder i Östafrika, Mellanöstern och runt Indiska oceanen skulle drabbas extra hårt, men även europeiska och asiatiska importörer och exportörer skulle snabbt känna av konsekvenserna.
Panamakanalen
Panamakanalen, världens femte mest trafikerade handelsled, förbinder Atlanten med Stilla havet och är en viktig länk för handel mellan Nord- och Sydamerika samt Asien. Kanalen färdigställdes 1914 och har på 2000-talet breddats för att kunna ta emot större fartyg. Störningar i Panamakanalen skulle tvinga fartyg att runda Sydamerika och Kap Horn – en omväg på tusentals sjömil med vågiga och stormiga vatten.
Världens viktigaste handelsleder är som vulkaner
Precis som en slumrande vulkan kan verka harmlös ligger våra avgörande sjöleder oftast lugna och stabila. Men när ett oförutsett hinder – oavsett om det handlar om ett på grundgånget fartyg eller geopolitisk spänning – plötsligt förseglar passagen, sker ett utbrott som skakar hela världsekonomin. Det är först då vi påminns om hur globaliserad världen är och hur beroende länder är av varandra.
