Trender i 3PL-branschen

”Automation är på stark frammarsch och aktörer som Nowaste Logistics har tagit fasta på det”, säger Fredrik Wester, logistikkonsult. Foto: Nowaste Logstics AB

Text: Marit G Engstedt

Nischning, digitalisering, automation och luft är ord som platsar på tredjepartslogistikens trendlista. 3PL-aktörerna servar varuägande företag med både transport och lagerhållning och är en snabbt växande del av logistikbranschen. Här lär vi känna den nya familjemedlemmen lite närmare.

Tredjepartslogistik (3PL) är en relativt ny del inom den svenska transport- och logistikmarknaden. Branschen startade i slutet av 1990-talet, idag finns upp mot 300 aktörer i Sverige och det är en marknad som växer snabbt. Postnord och DHL är två av de största aktörerna. Andra större företag är Aditro, Speed och DB Schenker.

Anders Holmberg arbetar som affärsutvecklingschef på DB Schenker och företaget har sju 3PL-center i Sverige, fördelade på Göteborg, Stockholm och Jönköping/Nässjö och totalt driftar de cirka 200 000 kvadratmeter lageryta. Han säger att fördelen för en varuägare att anlita ett 3PL-företag är att man lägger ut arbetet på ett logistik- och lagringsproffs och behöver inte själv ha den kompetensen.

  • Dessutom finns skalfördelar. Många fasta installationer delas mellan flera kunder som finns i samma anläggning och du betalar för den delen du använder.

Fredrik Wester är logistikkonsult på Selector Solutions och tillägger att en annan fördel för varuägaren är att gå från fasta till rörliga kostnader:

  • Du betalar inte en fast hyreskostnad utan går istället efter en transaktionsmodell där du ena månaden kanske betalar för 100 pallar och nästa 200. Dessutom hyr du och betalar bara personal utifrån hur många transaktioner och orderrader du gör.

 

bild
Jessica Castenhammar är anställd av Nowaste Logistics i Helsingborg och packar varor i deras automatiserade 3PL-anläggning. Foto: Nowaste Logstics AB

 

Nischning är en stor trend

Inom 3PL kan man skönja tydliga trender då branschen växer och förädlas. En av dessa är att aktörer specificerar sig inom vissa områden, hellre än att bli generella och ta emot alla slags kunder. Det handlar om nischning. En anläggning kan vara specialiserad på livsmedelshantering, en annan på elektronik eller konfektion. Ordrarna ser olika ut och kräver olika system för plockning. En kundbeställning av elektronik kan bestå av en enda orderrad medan livsmedelsordrar ofta innehåller 30–40 rader och kan plockas till flera kunder samtidigt. Det är olika logistiska beteenden som tillgodoses.

Anders Holmberg på DB Schenker säger att de är selektiva när de söker upp kunder eller lägger anbud. De vill samla kunder som har liknande varor och hantering, bli specialiserade på detta och därmed ge bättre service. När de blir duktiga på något är det lättare att sälja in det till potentiella kunder och han märker att många uppköpare och förhandlare letar just nischade aktörer.

 Fredrik Wester anser även att nischade 3PL:are kan bli mer lönsamma än generalisterna.

  • Mindre framgångsrika aktörer säger ja till allt. Men den som omsätter mest pengar är inte den som tjänar mest. Den som har nischat sig tjänar procentuellt mer.

 

E-handel driver på digitaliseringen

Digitalisering är en annan trend inom branschen. Fredrik Wester påpekar hur viktigt det är att bägge parterna i ett 3PL-samarbete har samma höga grad av IT-mognad. 3PL:aren har ofta ett Warehouse Management System (WMS) som styr hur lagret hanteras. WMS är ”hjärtat” i lagret och sköter inleverans, lagring, plockning, packning och utleverans. Dessutom kopplas det till ett transportadministrationssystem (TA) som är transportörens digitala system. Bägge dessa bör vara integrerade och samkörda med varuägarens eget affärssystem och webbshop för att hanteringen ska vara sömlös; från varuägaren, via lager, transportör och ut till slutkonsumenten.

  • Allt hänger ihop så att webbshopen kan skicka en spårningslänk till kunden att deras paket är på väg. Digitalisering är A och O. Du slås ut och blir inte lönsam om du inte har ett fungerande system. Det finns aktörer som ligger i framkant gällande det digitala men det finns också enkla och billiga IT-system att haka på, säger Fredrik Wester.

Den avancerade digitaliseringen hänger ihop med att e-handeln stadigt ökar. Inte minst under det senaste pandemiåret. Enligt Fredrik Wester har en del fysiska butiker utökat sin verksamhet med e-handel för att undvika ”butiksdöden”.

  • Kanske har man en bra logistik för sin butiksverksamhet men klarar inte av att gå över till e-handel. Då kan man lägga ut den delen till en nischad 3PL-aktör.

Automation ökar produktiviteten

Anders Holmberg berättar att den ökade e-handeln har bidragit till nästa stora trend inom 3PL-branschen – automation. Det handlar om att optimera flödet på lagret och öka produktiviteten genom att hantera fler ordrar med hjälp av till exempel automatiserade skyttelsystem eller plockrobotar, så kallade autostores. Framför allt inom lager som hanterar mycket plock och pack, som konfektionsbranschen, är detta framträdande. Samtidigt innebär dessa tekniska lösningar stora investeringar. Enligt Fredrik Wester är det svårt för en 3PL-aktör att räkna hem detta om man har ett normalt kundavtal på 3 år.

  • Tidigare vara det svårt att dela på automatiserade tjänster på flera kunder. Olika kunders affärssystem kunde inte kopplas ihop med WMS och automatiserade system. En enda kundrelation behövde bära hela investeringen. Digitaliseringen är nu bättre och vi ser dessutom längre avtal och samarbeten mellan varuägare och 3PL. Automation är på stark frammarsch och aktörer som Nowaste Logistics har tagit fasta på det.

Fredrik Wester påpekar att branschen är mer mogen nu, tar de stora investeringarna och kan sprida ut de fasta kostnaderna på många olika kunder.

 

bild
Anders Holmberg är affärsutvecklingschef på DB Schenker. Foto: DB Schenker

3PL-företag bygger nytt

Han ser även en proffsigare attityd gentemot logistik, på styrelsenivå i svenska företag. Det innebär att fler blir intresserade av 3PL-lösningar. Tillväxt och kundunderlag ökar och många 3PL:are väljer att bygga nya, större anläggningar. Branschen står för en stor del av dagens nybyggnadsproduktion. Lagerhantering kräver yta och en trend är att bygga moderna logistikfastigheter med automatiserade inventarier. Det är inte ovanligt med anläggningar på 10 000 – 40 000 kvadratmeter. Flera nybyggda fastigheter utnyttjar takytan och installerar solceller. Det ger förnyelsebar energi till anläggningens drift och kan bidra till branschens miljöarbete för att nå klimatmålen.

 

bild
Fredrik Wester är logistikkonsult på Selector Solutions. Foto. Selector Solutions

 

Ingen luft i hållbara transporter

Enligt Anders Holmberg är modellen för 3PL i sig också något som främjar miljön; flera företag samlas hos en gemensam aktör och det ger färre transporter. Fredrik Wester markerar även vikten av att ha hög fyllnadsgrad i lastbilarna för att få ett hållbart transportsystem. Det är en utmaning för e-handeln och 3PL-aktören att inte paketera luft – varje order bör vara så minimal som möjligt. I det fallet är den mänskliga faktorn positiv. Man kan skära ner en låda med kniv, för hand. Men det tar tid och kostar pengar. Automatiserar man rätt, enligt Fredrik Wester, så effektiviserar man genom att ha många olika lådstorlekar eller maskiner som försluter på ett volymmässigt bra sätt.

  • Kolli med luft är inte lönsamma. Resursutnyttjande och hög fyllnadsgrad innebär fler kollin som ger mer intäkter och hållbara transporter. Det tjänar företaget på, liksom miljön.

Dessutom reagerar kunder negativt på mycket fyllnadsmaterial i paketen. Enligt Fredrik Wester är det viktigt för en 3PL:are att göra en avvägning av pris och effektivitet på lagret mot lönsamhet i transportledet och kundupplevelsen.

En sista faktor som också driver på onödiga transporter är ”hysterin” med fri frakt och fria returer som länge pågått inom främst konfektionsbranschen. Fredrik Wester ser dock att det håller på att försvinna.

  • Dels blir konsumenterna mer medvetna om att det är dåligt för miljön, dels har större e-handlare börjat märka kunder som returnerar för mycket och portar dem från att fortsätta handla. Det är sunt för att minska returerna, säger Fredrik Wester.

 

Så skapar man ett framgångsrikt samarbete:

Varuägare:

  • Utgå ifrån era behov och kartlägg dem noga; Hur många orderrader har vi, vilka förädlingstjänster behöver vi, när på dygnet kommer våra ordrar in, när ska de gå ut? Det påverkar vilken aktör ni vill ha.
  • Ha kontroll på siffror och data så att projekteringen hos en ny 3PL:are inte baseras på felaktiga data.
  • Se till att ha matchande IT-mognad som partnern. Är 3PL:aren långt framme digitalt så kanske de ändå inte kommer in i ert gamla system.
  • Fortsätt ha någon i företaget som arbetar med logistik och som kan vara sparringpartner till 3PL:aren. Den personen gör att taktiska, operativa och strategiska frågor fungerar.
  • Kom överens om SOP, standard operating procedure. Hur ska samarbetet se ut, vad gör vi och vad gör dom? När tar vi in order, vad gör vi när något går fel?
  • Som varuägare måste man delge beslut och leverera prognoser som påverkar 3PL:arens arbete. Det handlar om full öppenhet med rea, kampanjer och tillväxttal. Saker ska inte komma som en överraskning.
  • Ha respekt för att det tar tid att implementera en ny etablering eller en flytt.
  • Ha intentionen att gå in i ett långt avtal.
  • Se 3PL:aren som en förlängning av det egna företaget – det är ett samarbete!

 

3PL-företag:

  • Ha alla kompetensen på plats. Utmaningen kan vara att ha rätt typ av människor; ingenjörer som ritar och vidareutvecklar uppdragen, arbetsledning och chefer som driver anläggningarna.
  • Ha tät kommunikation med kunden och förbered för pucklar. Vid överbelastning kan man hamna efter och ha svårt att komma igen.
  • Bemanningsföretag kan bistå med personal. Nackdelen kan vara att det krävs utbildning för vissa handverktyget eller speciella kundlösningar. Det kan ta tid att skala upp.
  • Arbeta aktivt med försäljning och sök potentiella kunder som täcker upp för olika säsonger och få därmed bra spridning på arbetsbelastningen.

Källa: Fredrik Wester, Selector Solutions och Anders Holmberg, DB Schenker

 

bild