Den internationella redarföreningen, ICS, har överlämnat en plan för hur sjöfarten kan uppnå nettonollutsläpp av CO2 till sjöfartens tillsynsmyndighet, FN-organet IMO. Planen innehåller förslag på brådskande åtgärder som medlemsstaterna bör vidta.
Planen inkluderar bland annat en obligatorisk forskning- och innovationsfond för att bidra till teknikutvecklingen samt en koldioxidavgift för sjöfarten för att påskynda övergången till dyrare fossilfria bränslen. Den internationella redarföreningen poängterar att man ser behovet av att påskynda utvecklingen, men menar att nettonollutsläpp år 2050 bara är möjligt om medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå detta.
– Att snacka är enkelt, men att verkligen göra något är betydligt svårare. Därför har vi i vårt förslag både skrivit ut ”Hur:et” och ”Vad:et” för vad man behöver göra för att sjöfarten ska nå nettonollutsläpp år 2050. Vårt budskap till regeringar världen över är att om de verkligen vill nå nettonollutsläpp måste de gå från tomma ord till handling, säger Esben Poulsson, ordförande för ICS.
Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart välkomnar planen som harmoniserar väl med Svensk Sjöfarts vision sedan flera år tillbaka om noll skadliga utsläpp till luft och vatten år 2050.
– För oss är det här mycket prioriterade frågor och branschorganisationen Svensk Sjöfart har haft en vision sedan flera år om noll skadliga utsläpp till luft och vatten år 2050 som vi arbetar efter. Sjöfarten är dock en mycket global bransch och att även den internationella redarföreningen nu lanserat en plan för nettonollutsläpp är mycket positivt, säger Fredrik Larsson.
Ett skarpt och detaljerat förslag om hur nettonollutsläpp ska uppnås finns redan presenterat och Fredrik Larsson hoppas att medlemsstaterna tar beslut som gör att planen kan realiseras.
– För oss är det viktigt att dessa frågor diskuteras inom sjöfartens FN-organ IMO. Det är centralt att det faktiskt händer saker och för att visionen ska bli verklighet behövs exempelvis nya typer av bränslen och nya fartyg behöver byggas som använder dessa nya bränslen och den nya tekniken. Det i sin tur skulle kunna möjliggöras genom exempelvis ett pris på utsläpp och även ökad finansiering för forskning, utveckling och investeringar i nödvändig infrastruktur på landsidan. Den prismekanism man skapar bör resultera i att hjälpa industrin att ställa om. Den globala sjöfartsindustrin förslag om en forskningsfond som har principen att den som släpper ut också får betala mest tycker vi därför är bra. Om medlemsstaterna bestämmer sig för att använda sig av förslaget kan det komma på plats inom en snar framtid, vilket är vår förhoppning att Sverige förordar, säger Fredrik Larsson.
