“Tillsammans” är ledordet när flera föreningar och offentliga aktörer idag släpper en helt ny samåkningsplattform. Idén är enkel: mer samåkning och minskade utsläpp - via föreningslivet. Först ut att testa plattformen är medlemmarna i Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen och Skjutsgruppen. Sammanlagt samlar de över 300 000 medlemmar.
Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp.
– Att minska utsläppen från transporter är helt avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål. Redan 2030 ska de ha minskat med 70 procent, så nu är det bråttom, säger David Kihlberg, chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen.
Utgår från existerande tillit
En lösning för att minska på utsläppen är samåkning - alltså att åka samma sträcka tillsammans, i samma fordon. Med minskat antal fordon minskar utsläppen. Samåkning kräver tillit för dem man ska samåka med, vilket tar tid att bygga upp.
– 2030 är snart. Vi har inte tid att bygga helt nya sammanhang där tillit först ska uppstå och först några år efter det börjar människor samåka. Istället utgår vi från sammanhang som redan har uppbyggd och existerande tillit - nämligen föreningslivet, säger Mattias Jägerskog grundare av Skjutsgruppen.
Med detta som bakgrund har Vinnova och Västra Götalandsregionen finansierat projektet “Vi knyter ihop civilsamhället kring samåkning” som idag släpper en samåkningsplattform för och med föreningslivet.
– Vi är dels med för de uppenbara miljöskälen, men också för skapa en ny tillgänglighet till våra friluftsaktiviteter för de som inte har bil. Sedan har vi ofta problem med parkering på populära friluftsområden, så för att underlätta för fler att få plats vill vi samåka, säger Carl Crafoord, verksamhetsansvarig på Friluftsfrämjandet.
Öppna data om samåkning
Via plattformen kan medlemmarna be om eller erbjuda platser både inom sin förening och till medlemmar i andra föreningar som är anslutna. Har man ett fordon med lediga platser så erbjuder man dem, och har man inget fordon så efterfrågar man plats. Efter det pratar man med varandra och samåkningar kan ske från och till vad som helst. Som exempel kan medlemmarna hälsa på släktingar, göra en resa till fjällen, åka på en festival eller börja pendla tillsammans till och från en arbetsplats. Vid varje samåkning ser man vem som tillhör vilken förening.
De resor som görs sammanställs som öppna data i enlighet med GDPR och Trafikverkets standarder så korrekta analyser och mätningar om samåkning kan göras. Göteborgs stad och Umeå kommun är partners i projektet av bland annat den här anledningen - de behöver bra data för att ställa om till ett mer klimatsmart samhälle.
– Det går inte att samåka ensam, och det går inte heller att lösa klimatkrisen ensam. Därför gör vi det här tillsammans med både föreningslivet och offentlig sektor, säger Mattias Jägerskog.