Forskning om arbetsmiljön i den gröna omställningen - KTH-forskare får 10 miljoner

Forskning om grön omställning har hittills fokuserat mycket på innovativa teknologiska lösningar och mindre på arbetsmiljöfrågor. Därför finansierar Afa Försäkring forskning om arbetsmiljön i den gröna omställningen. Foto: johner.se/Maskot Bildbyrå.
Forskning om grön omställning har hittills fokuserat mycket på innovativa teknologiska lösningar och mindre på arbetsmiljöfrågor. Därför finansierar Afa Försäkring forskning om arbetsmiljön i den gröna omställningen. Foto: johner.se/Maskot Bildbyrå.

På vilket sätt kan organisatoriskt lärande och medarbetardrivet miljöarbete bidra till grön omställning? Hur hanteras arbetsmiljörisker vid underhåll av batteridrivna elfordon på ett säkert sätt? Två forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, får sammanlagt över 10 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom det nya FoU-programmet Arbetsmiljön i den gröna omställningen.

– Forskning och kunskap om hur den gröna omställningen påverkar arbetsmiljön saknas fortfarande till stor del. Vilka konsekvenser och möjligheter i arbetsmiljön innebär den gröna omställningen? Detta vill vi veta mer om och därför satsar vi på uppdrag av arbetsmarknadens parter, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, på det här nya FoU-programmet, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

Åtta projekt ska bidra till ny kunskap och forskningsresultat till nytta för arbetare och tjänstemän i privat sektor.

– Vi vill bidra till säkra och hälsosamma arbetsplatser under den pågående omvandlingen mot en mer miljövänlig och hållbar framtid, säger Ulrika Hektor.

Två av de åtta projekt som får finansiering leds av Matti Kaulio samt Catherine Trask, som båda forskar vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Organisatoriskt lärande och medarbetardrivet miljöarbete ska bidra till grön omställning

Matti Kaulio, professor i industriell ekonomi med inriktning mot ledarskap och organisation, tilldelas 5,7 miljoner kronor för att utveckla en nätverksmodell för organisatoriskt lärande och medarbetardrivet miljöarbete hos operatörer och produktionsteam. Coachande ledarskapsträning för chefer ingår i projektet som genomförs i samverkan med AB Volvo.

– Grön omställning av industrin ställer höga krav på förmåga till omställning av produkter, produktionsprocesser och arbetssätt. Det är vanligt att ansvar för miljöfrågor finns hos stödfunktioner i en organisation och inte i linjeorganisationen. För att åstadkomma förändring krävs dock ett annat angreppssätt där hela organisationens kognitiva förmåga tas till vara. Kraven på en grön omställning och medarbetardrivet utvecklingsarbete kan möjliggöra en förbättrad social och organisatorisk arbetsmiljö, säger Matti Kaulio.

– Vår forskning ska bidra till hälsosamma och klimatsmarta arbetsplatser och en utvecklande arbetsmiljö. Studien förväntas resultera i en vidareutvecklad nätverksmodell för organisatoriskt lärande och realisering av medarbetardrivet förbättringsarbete, vilket på sikt kan leda till bättre hälsa och minskad sjukskrivning, säger han.

b
Matti Kaulio. Foto: Anneli Nygård

Förbättrad arbetsmiljö för bilreparatörer vid underhåll av batteridrivna elfordon

Catherine Trask, universitetslektor vid avdelningen för ergonomi och programansvarig för masterutbildningen Teknik, arbete och hälsa, får 4,4 miljoner kronor för att undersöka hur arbetsmiljön kan förbättras för bilreparatörer i den gröna omställningen till batteridrivna elfordon. Hur ofta sker oönskade händelser på arbetsplatsen och vilken roll spelar exponering för ergonomiska, kemiska, brand- och elektriska hälsorisker vid reparation och underhåll av batteridrivna el- och hybridfordon?

– I Sverige finns idag fler batteridrivna elfordon och plug-in-hybridfordon än någonsin tidigare. Reparation av dessa fordon kan innebära nya hälsorisker såsom elektriska, brand-, kemiska och ergonomiska risker. Hittills är forskningen inom området begränsad och det saknas kunskap om hälsorisker i arbetsmiljön i den pågående gröna omställningen, säger Catherine Trask.

– Vi kommer i projektet kvantifiera en rad exponeringar som uppstår under reparationsarbetet och bidra till att fylla kunskapsluckor inom området. Forskningen ska ge ökad förståelse för orsaker och olika nivåer av negativa händelser vid reparation av dessa fordon. En checklista kommer att tas fram för riskbedömning av faror och kontroll av el- och hybridfordon, berättar hon.

Källa: Afa