Flygbolagen måste snart börja tanka sina flygplan med en andel syntetiskt flygbränsle, framställt av koldioxid som kan fångas in från fabriksutsläpp. Från och med 2025 måste minst två procent av det bränsle som tankas på EU:s största flygplatser bestå av förnybara bränslen. Intresset för syntetiskt flygbränsle och andra vätgasbaserade bränslen har ökat, särskilt i Tyskland. År 2030 skärps kraven ytterligare, och flygbolagen måste blanda in syntetiska bränslen som e-kerosin i sitt bränsle.
Flera flygbolag deltar i industriprojekt för att öka produktionen av syntetiskt flygbränsle, även kallat eSAF. Syftet är att minska flygets klimatpåverkan. För att tillverka bränslet behövs förnybar vätgas och koldioxid.
Flyget står inför en stor omställning
Vad har en massafabrik i Imatra och det norska flygbolaget Norwegian gemensamt? Sannolikt kommer Norwegian att flyga på en bränsleblandning som delvis består av koldioxid som samlats in från fabrikens skorstenar.
Syntetiskt hållbart flygbränsle, även kallat eSAF, kan bli en viktig del av flygets framtid. Anders Fagernæs, hållbarhetschef på Norwegian, menar att övergången till utsläppsfritt flygbränsle är en stor förändring. Det påverkar biljettpriserna, men inte så mycket som tidigare befarats.
– Det kommer att bli en enorm utmaning, säger han.
Från och med i år måste två procent av det flygbränsle som tankas på EU:s största flygplatser bestå av förnybara bränslen. Denna andel kommer att öka vart femte år och ska uppgå till 70 procent år 2050. I Finland omfattas Helsingfors-Vanda flygplats av denna inblandningsplikt.
Finland kan bli en stor producent av syntetiskt flygbränsle
Över 40 industriella projekt pågår i Europa för att undersöka hur produktionen av syntetiskt flygbränsle kan inledas. Flest initiativ finns i Norge, Sverige, Frankrike och Tyskland.
Även Finland har väckt investerares intresse, tack vare låga elpriser, tillgången på koldioxid och vatten. Norsk-e-Fuel planerar fabriker i Raumo och Imatra samt i norska Mosjøen. Produktionen ska vara igång senast 2030, då syntetiska bränslen ska vara tillgängliga på marknaden.
Många av de företag som satsar på syntetiska bränslen är fortfarande startups. Stora olje- och energibolag som Neste har hittills varit förhållandevis tysta om sina planer.
– Just nu pågår tiotals projekt i Finland kopplade till vätgasekonomin, varav flera handlar om syntetiskt flygbränsle, säger Markku Kivistö, branschchef på Business Finland.
Hur tillverkas syntetiskt flygbränsle?
För att framställa syntetiskt flygbränsle behövs förnybar vätgas och koldioxid. Koldioxiden kan fångas in från fabriksutsläpp eller direkt ur atmosfären. Vätgasen produceras genom elektrolys, där vattenmolekyler delas upp i syre och vätgas med hjälp av elektricitet från förnybara energikällor som vind- och solkraft samt vattenkraft.
Att tillverka syntetiskt flygbränsle är än så länge mycket kostsamt och kräver stora mängder el. Nya, mer kostnadseffektiva metoder för att producera förnybar vätgas utvecklas dock snabbt.
Kommer syntetiskt flygbränsle att räcka till?
Enligt Internationella lufttransportförbundet (IATA) kan produktionen av hållbara flygbränslen i år uppgå till 2,1 miljoner ton, vilket motsvarar 0,7 procent av det totala flygbränslet. Den verkliga förändringen väntas först på 2030-talet, när produktionen av förnybara bränslen ökar och syntetiska alternativ blir mer tillgängliga.
Trots detta kommer syntetiskt flygbränsle till en början inte att finnas tillgängligt på alla europeiska flygplatser. EU-kommissionen arbetar därför med ett system som ska separera det fysiska bränslet från dess miljöfördelar, liknande dagens handel med ursprungsgarantier för förnybar el.
Nordiska länder har en fördel
Om alla planerade anläggningar för syntetiskt flygbränsle byggs, kan marknaden ha 1,7 miljoner ton utsläppsfritt bränsle tillgängligt år 2030. Det är nästan tre gånger mer än vad EU-lagstiftningen kräver att bränsleleverantörer ska blanda in.
Men alla planerade projekt kommer inte att bli verklighet. En av de största utmaningarna är bristen på förnybar el, särskilt i Centraleuropa.
– Därför ser företag i branschen på Norden med nya ögon, säger Alexander Kueper, chef för förnybara flygbränslen på Neste. Här finns gott om vind- och solkraft, och produktionen kan enkelt fördubblas.