Ammoniak: Framtidens Bränsle med Risker

GÖteborgs hamn. Foto: Wikimedia Commons

En ny förstudie från Lighthouse och Trafikverket understryker behovet av omfattande utbildning för att säkert använda ammoniak som fartygsbränsle. Ammoniak är en lovande kandidat för framtidens sjöfart, men dess användning medför också stora risker.

Grön Ammoniak och Klimatutmaningar

För närvarande produceras nästan all ammoniak från kolväten, vilket inte ger några klimatfördelar. Målet är att producera så kallad grön ammoniak med förnybar energi. Utmaningen ligger i den begränsade tillgången på grön el, som förväntas kvarstå en längre tid.

Ammoniak är toxiskt och frätande. Hud- eller ögonkontakt kan orsaka allvarliga skador, och inandning av ammoniakgas kan leda till permanenta skador på lungor och slemhinnor. Dessa risker måste hanteras noggrant för att skydda de som arbetar med ämnet.

Säkerhet och Erfarenhetsutbyte

Förstudieprojektet "Säker ammoniak ombord" (SAMM) har undersökt hur ammoniak kan användas säkert som fartygsbränsle. Designen av ammoniakdrivna fartyg är fortfarande i sin tidiga fas, men erfarenheter från andra industrier kan vara värdefulla.

Anna Karlsson på RISE, som ledde projektet, förklarar att sjöfarten kan dra nytta av säkerhets- och riskhanteringskunskaper från branscher som jordbruk, fiske och industri, där ammoniak redan används som kylmedium. Vidare kan sjöfarten lära av erfarenheter från transport av ammoniak, som redan sker, för att utveckla säkra metoder för dess användning som bränsle.

Förstudiearbetets Två Steg

Arbetet delades upp i två steg. Först utfördes en bakgrundsstudie med litteraturgenomgångar, intervjuer med branschfolk och ett studiebesök i Energihamnen i Göteborg.

"Intervjupersonerna betonade vikten av utbildning och kunskap för att kunna implementera ammoniak säkert som bränsle. De jämförde med introduktionen av LNG, där också stor okunskap rådde och ny kompetens krävdes. Vi behöver veta vad bunkringspersonal, besättningar, hamnarbetare och andra i branschen måste lära sig", säger Anna Karlsson.

I det andra steget hölls en fysisk workshop där experter inom fartygsdrift, hamnverksamhet, beredskap, försäkring, regler och föreskrifter deltog. Resultaten från workshopen bekräftade tidigare intervjuer och litteratur. Följande säkerhetsrelaterade aktiviteter identifierades som kritiska för att nå bunkring av ammoniak i Göteborgs Hamn:

  1. Utbildning av personal inom alla berörda områden.
  2. Utveckling av säkerhetsprotokoll och rutiner för hantering av ammoniak.
  3. Installation av säkerhetsutrustning ombord på fartyg och i hamnar.
  4. Regelbunden övning och simulering av nödsituationer.
  5. Samarbete mellan olika aktörer för att dela erfarenheter och bästa praxis.

För att säkerställa en trygg övergång till ammoniak som bränsle behövs kontinuerlig utbildning och erfarenhetsutbyte. Risken för allvarliga olyckor kan minskas genom att noggrant följa säkerhetsprotokoll och upprätthålla hög medvetenhet om de potentiella farorna med ammoniak.

  • Skapande av internationell bunkringsstandard
  • Bunkerstationsutrustning och layout ombord
  • Riskbedömning (inklusive HAZID och HAZOP)
  • Offentlig kommunikationsplan
  • Personalens kompetens, erfarenhet och utbildning (inklusive beredskapsplaner)
  • Dela kunskap om olyckor/tillbud

Rapporten Safety of ammonia on board har författats av:
Anna Karlsson, Oskar Grönlund, Julia Burgén, Joanne Ellis, Chen Huang, Tobias Olsson och Stina Andersson på RISE Research Institutes of Sweden AB

Källa: Lighthouse