Transportcontainerns tillkomst skapade en mindre revolution inom transportnäringen när den gjorde sitt intåg 1961. Tack vare en internationell standard för den så kallade ISO-containern kunde branschen ställa om till ett helt nytt intermodalt transportsystem med obrutna transportkedjor vare sig godset transporteras på järnväg, till sjöss eller på landsväg. Det är containerns mått och utformning som dagens transportlogistik bygger på.
Det som i dag kan synas vara självklarheter gällde inte innan standarden för containrar kom till 1961. Tidigare förvarade man fraktgodset i lager och lastade gods styckevis. Ett fartyg kunde ligga lika länge vid kaj för lastning och lossning som det tillbringade till havs.
Malcolm McLean heter mannen bakom idén med containern. Han såg hur frakten från hans lastbil lastades ombord på ett fartyg och fascinerades av ineffektiviteten. McLean kläckte idén att i stället för att lasta ur och i godset så kunde man flytta hela lastbilsskåpet ombord.
De crossdockterminaler som byggs idag har Malcolm McLean att tacka för hans innovation. De intermodala transporter som pågår dygnet runt över allt i Sverige skulle inte vara möjliga utan hans uppfinning. Och i takt med miljödebatten så växer de intermodala transporterna kraftigt. Allt fler företag flyttar sitt gods från lastbil till järnväg av miljöskäl, Detta vore inte möjligt om inte godset fraktades i containrar som enkelt kan flyttas mellan olika transportslag.
Logistiksegmentet står inför en ljus framtid då den positiva trenden för miljövänliga transporter ökar. Det är inte bara el-lastbilar och maximalt utnyttjande av lastutrymmen som gäller för att transportera miljövänligt. Att effektivt kunna byta transportslag är en viktig del av transportkedjan. Ska man frakta effektivt och miljövänligt så är det intermodalitet som gäller.
Hög flödeseffektivitet är vad man eftersträvar i alla logistikedjor. Och det uppnår många transportörer när det gäller kontinuerliga transportflöden. Ett exempel är Green Cargos transporter för IKEA. Green Cargo kör en järnvägspendel från Älmhult och Torsvik till Årsta i Stockholm, sex dagar i veckan för att leverera varor till varuhusen i Stockholm och Uppsalatrakten. Från tågterminalen tar Road Cargo Sweden över och kör med lastbil den sista biten till slutdestinationen. I dag transporterar man cirka 12 500 containrar åt möbeljätten. De intermodala transporterna innebär 12 500 färre lastbilar på vägarna för att frakta IKEAs varor.
Intermodala transporter skapar i dag maximalt utnyttjande av transportfaciliteterna och ger optimerade transportkedjor. Men det gäller oftast transporter som är kontinuerliga och reguljära. De stora problemen i transportkedjan är inte de intermodala frakterna utan nästa steg i transportkedjan – hur får man ut godset från centrala logistikcentra till lokala hubbar. Mycket av dagens logistikforskning handlar om detta.
I dag kommer containergodset via kaj eller järnväg alternativt via lastbil till olika logistikcentra. Där lastas godset ut för vidare transport. Men när godset inte längre kan transporteras i container är man i princip tillbaka vid Malcolm McLeans upptäckt hur ineffektivt det är att hantera gods styckevis. Den intermodala transportkedjan är bruten.
Stora logistikhubbar är numer extremt datoriserade och robotar plockar och sorterar godset för vidarebefordran. Redan i dag sampackas containrar och godset sorteras först vid sin destination. Kinesiska e-handlare har insett att det är bättre att fylla en container i stället för att vänta tills att ett enskilt företag har tillräcklig volym för att fylla lasten. Sampackade containrar skapar ett snabbare varuflöde.
Visionen framåt är spännande. Det logistiska glappet mellan stora logistikcentra och lokalsamhället är tydligt. Kombitrafiken har nått långt men inte enda ut till konsument. Just nu pågår en intressant utveckling som domineras av robotisering, digitalisering och effektivisering av transportkedjorna, inte minst pådrivet av kraven på miljövänliga transporter. Det är inte osannolikt att vi får fler och mindre lokala logistikhubbar som ligger närmare slutkunden. Kanske är det dags för en ny innovativ ”containerrevolution” som svar på utvecklingen i den snabbt växande transportbranschen. Intermodalitet innebär ju effektiv och sömnlös växling mellan olika transportslag. Dit har vi ännu inte nått när det gäller den sista biten i transportkedjan.
Av Peter Höök
