Svensk sjöfart kan spela en betydligt större roll för att transportera produkter och material för materialåtervinning och återanvändning i framtiden. Och hamnarna kan på flera sätt skapa mervärde i kommande cirkulära logistiklösningar. Det visar ett forskningsprojekt vid VTI som nu har avslutats.
Med cirkulär ekonomi menas enkelt uttryckt att produkter och material materialåtervinns och återanvänds i stället för att förbrukas och kastas bort som i en traditionell linjär ekonomi. En övergång till cirkulära lösningar anses ofta nödvändigt för att minska klimatpåverkan och bättre hushålla med jordens resurser.
I rapporten Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi, SHREK, undersöker forskare vid VTI och RISE vilken betydelse hamnar och sjöfart kan få i en framtida cirkulär ekonomi. Projektet har genomförts i samarbete med Norrköpings hamn, Hallands hamnar, Trelleborgs hamn, Oslo hamn, Ragn-Sells, Kretslopp och vatten i Göteborg stad och Avfall Sverige.
En utmaning för cirkulära produkter och material är att materialvärdet typiskt sett är lågt och att logistiken därför behöver vara kostnadseffektiv och hållbar om de ska kunna konkurrera med nya produkter och jungfruliga material.
– På så sätt blir logistiken extra viktig för att åstadkomma en ökad cirkularitet av produkter och material. Vår forskning visar att sjöfarten har potential att matcha de behov som en ökad cirkulär ekonomi ställer och att hamnarna har en viktig roll att spela, säger Linea Kjellsdotter Ivert, projektledare och initiativtagare till studien.
Hamnarnas bidrag till de cirkulära lösningarna finns inom åtminstone två huvudområden. Dels kan hamnarna lagra och hantera produkter och material på ett effektivt sätt och fungera som en logistiknod för omlastning mellan olika trafikslag. Dels kan de fungera som kunskapsförmedlare och hjälpa till exempel avfallsentreprenörer med samordning, förmedling av kontakter och förslag på effektiva logistiklösningar.
När det gäller sjöfartens roll har forskarna i en fallstudie beräknat miljöpåverkan från transporter av insamlade planglas från byggprojekt i Sverige till en produktionsanläggning som tillverkar nytt planglas i Tyskland med olika alternativa placeringar av en sorteringsmaskin. I samtliga fall bedöms miljöpåverkan vara betydligt mindre vid sjötransport jämfört med lastbil.
En annan fallstudie visar att sjöfarten också ekonomiskt kan vara mest fördelaktig. När Ragn-Sells transporterade kalkstabiliserad lera från Göteborg till Trelleborgs hamn var sjötransporterna både bättre för miljön och billigare jämfört med att köra med lastbil. Den studien ledde fram till att företaget sedan fortsatte med sjötransporter av massor till olika destinationer.
– Koldioxidutsläppen minskade väsentligt. Ekonomiskt bygger lösningen på att Ragn-Sells kunde nyttja ett fartyg som ändå skulle leverera gods till Göteborg och därefter vidare söderut, så att fartyget inte gick tomt tillbaka, säger Linea Kjellsdotter Ivert.
Forskarna har vidare undersökt vilka produkter och material som har stor potential för ökad materialåtervinning/användning och där sjöfart skulle passa som transportslag. Sådana exempel är muddermassor, jord, mineralavfall, förbehandlade massor, träavfall, plastavfall, däck, uttjänta textilier, sorterade och återvunna textilier, planglas, spillolja och flygaska. För dessa transporter kan sjöfarten bidra både med särskilt avpassade lösningar (bulk) och den befintliga containertrafiken.
I rapporten tas också hindren för ökad sjöfart upp. Dessa så kallade barriärer är väl kända sedan tidigare men inte desto mindre viktiga när det handlar om nya flöden och nya kunder som inte nödvändigtvis har så stor erfarenhet av sjöfart. Det gäller till exempel att sjötransporter ofta involverar flera parter, upplevs som krångliga och administrativt tungrodda och att det ibland kan uppfattas som svårt att få den hjälp man behöver till rätt kostnad och vid rätt tid.
Projektet Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi har finansierats av Trafikverket.
Källa: VTI