Ny teknik ska stärka mindre skärgårdsredares konkurrenskraft

Själva tekniken för kommunikation mellan fartyg och ROC kostar inte mycket – i princip krävs bara internetuppkoppling och en dator som samlar in informationen på fartyget. Foto: dominic bier/unsplash

Ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverket har undersökt hur insamling och analys av fartygsdata kan stärka säkerheten, minska kostnader och förbättra konkurrenskraften för mindre redare. Resultaten visar på stora möjligheter, särskilt för skärgårdstrafiken.

Ett ROC, Remote Operation Center, är i detta projekt en operatörscentral där data från fartyg samlas in, analyseras och återkopplas till besättningen. Syftet är att ge rekommendationer som optimerar drift och ökar säkerheten.

– Något som vi verkligen lärt oss under det här projektet är att små redare riskerar att konkurreras ut eftersom de inte klarar av att hålla samma digitaliseringsnivå som större aktörer. Så detta är något som det behöver arbetas med, säger Jörgen Karlsson på ABB, som varit en av initiativtagarna till projektet Remote Operation Center (ROC) för skärgårdstrafik.

Bakgrunden till projektet är sjöfartens tekniska utveckling som ställer nya krav på besättningen. Larm och system kräver ständig uppmärksamhet, vilket riskerar att leda till misstag och onödiga incidenter. Dessutom har mindre redare ofta begränsade resurser för att hantera dessa utmaningar.

– Medan de stora redarna har muskler att jobba proaktivt med sådana här frågor, hamnar de mindre skärgårdsredarna ofta i en omöjlig situation. De har inte råd att anställa någon för detta. Så hur kan vi hjälpa dem på bästa sätt? Kan man kanske göra det via en extern organisation som alltid finns tillgänglig för beslutstöd på land?

Data från tre skärgårdsfartyg, Ballerina, Färjerederiet och Koster Marin, användes för att testa ROC-konceptet. Även äldre fartyg genererar stora mängder data som kan användas för att ge besättningen värdefulla insikter om till exempel energi och motorprestanda.

– Man kan till exempel få hjälp med att köra mer bränsleeffektivt. Det här handlar ju om högtrafikerad skärgårdstrafik med utmanande rutter, strikta tidtabeller, många stopp, säsongsvariationer, försenade anslutningsbussar och så vidare. Det är mycket att hålla reda på, men ett ROC kan enkelt hålla en uppdaterad med digital info, typ ”du kan sänka farten med 0,3 knop och spara 15 procent bunker eller el och ändå komma fram i tid, säger Karlsson.

Tekniken bakom ROC är enkel, med krav på internetuppkoppling och en dator. Testerna utfördes i samarbete med Oversea, en operatörscentral för Atlanttrafik.

Enligt Rickard Lindkvist, som ledde projektet, är dialog mellan operatör och besättning en viktig del av systemet.

– Man vill till exempel inte bara veta att man ska stänga av ett onödigt larm. Man kanske också vill veta varför. Det finns också önskemål om att kunna vända sig till någon med en samlad expertkunskap om man råkar ut för problem, förklarar han.

Enligt rapporten kan ett ROC-system ge både ekonomiska och samhälleliga fördelar. För skärgårdsredarna kan det innebära en bränslebesparing på upp till 12,5 miljoner kronor årligen, och med fler parametrar kan samhällsnyttan uppgå till 110 miljoner kronor om året.

För skärgårdsredarna kan ROC bli ett avgörande verktyg i konkurrensen mot större aktörer, särskilt när upphandlingar i allt större utsträckning vinns av internationella bolag.

Källa: Lighthouse