För att motverka de kraftigt ökade bränslepriserna har riksdagen beslutat att temporärt sänka distributionsskyldigheten för biobränslen. Beslutet, som påverkar pumppriset på bland annat diesel, syftar till att ge konsumenterna viss ekonomisk lättnad under en period av stigande energikostnader.
Distributionsskyldigheten är en del av EU:s förnybarhetsdirektiv, som kräver att en viss andel biobränsle blandas in i fossila drivmedel. Målet med detta är att minska klimatpåverkan från transportsektorn. För 2022 var distributionsskyldigheten satt till 19,5 % och är tänkt att successivt öka till 34 % år 2030.
Tillfällig sänkning och dess effekter
Under andra halvåret 2022 och hela 2023 kommer distributionsskyldigheten att sänkas med 7,5 procentenheter. För diesel innebär detta en prissänkning på uppskattningsvis 12 öre per liter. Trots sänkningen kommer distributionsskyldigheten för 2022 att överstiga 12 %, vilket fortfarande ligger i linje med EU:s krav.
Det är dock viktigt att notera att sänkningen inte påverkar distributionsskyldigheten för lätt brännolja, eftersom denna inte används som transportbränsle. För lätt brännolja ligger skyldigheten i år på 4 %, med en planerad ökning till 10 % år 2028.
Ekonomiska konsekvenser
Den temporära sänkningen av distributionsskyldigheten medför också ekonomiska effekter för staten. Enligt budgetförslaget förväntas skatteintäkterna öka med cirka 62 miljoner euro under 2022. Detta beror på att biobränslen är dyrare att producera än fossila bränslen och att de beskattas lägre. När biobränslen blir mindre använda på kort sikt, minskar skattebortfallet från deras lägre beskattning, vilket ökar statens inkomster.
Framtida utmaningar
Sänkningen av distributionsskyldigheten är en temporär åtgärd som måste kompenseras i framtiden. För att nå de långsiktiga klimatmålen kommer distributionsskyldigheten att behöva öka i snabbare takt under kommande år, vilket innebär att kostnaderna kan stiga längre fram. Denna balansgång mellan kortsiktig ekonomisk lättnad och långsiktiga klimatåtaganden är en av de stora utmaningarna för både politiker och konsumenter.
Källa: Kauppalehti