Med begränsade resurser letar den brittiska regeringen efter innovativa sätt att finansiera nya tåg. Svaret kan ligga på andra sidan Engelska kanalen. Premiärminister Keir Starmer och hans regering arbetar för att ta tillbaka landets järnvägssystem i offentlig ägo, vilket markerar slutet på den privatisering som påbörjades under 1990-talet.
Men med en stram budget letar regeringen efter nya finansieringsmodeller för att köpa in nya tåg. En lösning som nu övervägs är att ansluta Storbritannien till en större paneuropeisk järnvägsorganisation.
Ett system under kritik
Sedan privatiseringen har brittiska tågoperatörer hyrt sina tåg från privata "Rolling Stock Companies" (ROSCOs), stora finansiella institutioner som äger tågen och leasar ut dem till operatörerna.
Detta system har fått hård kritik från branschexperter som anser att det lägger onödiga kostnader på operatörerna, vilket i sin tur drabbar resenärerna med högre biljettpriser.
Leasingkostnaderna har ökat kraftigt och utgör nu 26 % av operatörernas kostnader. Enligt Storbritanniens National Audit Office har dessa kostnader nästan fördubblats på fem år. Samtidigt gör ROSCOs stora vinster med höga marginaler.
The Rail Working Group, en branschorganisation, beskriver situationen som "kritisk" och efterlyser lägre leasingkostnader.
Trots detta adresserar de planerade järnvägsreformerna ännu inte problemet med ROSCOs. För en regering som är bunden till strikt finanspolitik framstår det billigaste alternativet – att statskassan köper tågen direkt för miljarder pund – som oattraktivt.
Blicken vänds mot Europa
Ett alternativ kan vara att ansluta sig till Eurofima, ett europeiskt finansieringsorgan för järnvägsfordon med huvudkontor i Basel, Schweiz. Organisationen har finansierat tåg i hela Europa sedan 1956, bland annat i Spanien och Sverige.
Trots sitt paneuropeiska fokus är Eurofima inte en EU-institution, och medlemmarna inkluderar länder utanför EU som Norge, Turkiet och Serbien. Organisationens största aktieägare är Deutsche Bahn från Tyskland och SNCF från Frankrike, följt av de italienska statsjärnvägarna.
Som en medlemsorganisation som inte strävar efter maximal vinst erbjuder Eurofima konkurrenskraftiga finansieringsvillkor, särskilt i jämförelse med de höga marginaler som ROSCOs tar ut. Dessutom skulle Eurofimas kostnader inte synas i Storbritanniens nationella budget.
Transportminister Simon Lightwood bekräftar att regeringen redan har inlett samtal med Eurofima:
– Mina tjänstemän har regelbundet haft kontakt med Eurofima de senaste två åren för att överväga möjligheten till ett brittiskt medlemskap, och vi fortsätter att utforska detta, sade Lightwood i ett skriftligt parlamentssvar.
Brexit stärker argumenten
Ironiskt nog verkar Brexit ha förstärkt argumenten för ett medlemskap i Eurofima. Enligt Campaign for Better Transport gynnades brittiska operatörer tidigare av förmånliga finansieringsvillkor från Europeiska investeringsbanken. Efter Brexit har dessa möjligheter försvunnit, vilket har gjort det dyrare att köpa in nya tåg.
– Med den pågående övergången till Great British Railways är detta ett utmärkt tillfälle för Storbritannien att gå med i Eurofima, säger Michael Solomon Williams från Campaign for Better Transport.
Han tillägger att bristen på konsekvent tågproduktion och förlusten av EU-finansiering riskerar att leda till stora förluster av arbetstillfällen inom sektorn.
Eurofimas vd Christoph Pasternak har också uttryckt sitt stöd för ett brittiskt medlemskap:
– Alla vi har pratat med i Storbritannien tycker att detta är en bra idé och ser tydliga fördelar, särskilt när det gäller att minska belastningen på statskassan. Nu behöver vi bara någon i regeringen som tar upp pennan, sade han till Rail Business UK.
Vad händer härnäst?
Om Storbritannien ansluter sig till Eurofima kan det öppna dörren för billigare och mer hållbar finansiering av nya tåg, samtidigt som landets järnvägssystem moderniseras. Frågan kvarstår dock om regeringen är redo att ta steget och sätta ett exempel för andra länder som också står inför liknande utmaningar.
Källa: Politico