Ett tankfartyg med miljöfarlig last styrs till en smal och djup korridor, medan ett mindre fartyg kan nyttja en större del av farledsytan. I framtidens dynamiska farleder anpassas farleden efter varje fartygs specifikationer och aktuella förhållanden som trafik, sikt, vågor och ström. Det visar ny forskning finansierad av Trafikverket.
Den ökande digitaliseringen och utvecklingen mot smart och autonom sjöfart påverkar farlederna. Nya navigationstjänster, fjärrstyrning och virtuella sjömärken förändrar förutsättningarna. Hur traditionella fartyg och nya fjärrstyrda eller autonoma fartyg ska samsas har undersökts i en rapport framtagen av RISE, Sjöfartsverket, Chalmers och SEAMADE.
– Vi har formulerat två visioner för framtidens farleder: en för en nära framtid, där dagens fartyg kan dra nytta av ny teknik, och en för en mer avlägsen framtid, där avancerade navigationsstöd är mer utbredda. Vi kallar den första för 2030 och den andra för 2045, men årtalen ska ses som ungefärliga riktmärken, säger Joakim Lundman, forskare på RISE och redaktör för rapporten.
I vision 2030 utformas den smarta farleden för att möjliggöra säker navigering för fartyg med olika tekniska nivåer. Navigationsstöd från land, även kallat fjärrstyrd lotsning, har börjat användas. Det är ännu ovanligt, men det finns exempel där lotsar coachar fartyg från land. Sjöfartsverkets trafikcentraler, VTS (Vessel Traffic Service), förväntas få en mer central roll.
– Sjöfarten kommer att öka, vilket skapar trängsel i farlederna. Vi tror att VTS, som idag är vägledande, får en mer styrande roll för att dirigera trafiken.
Traditionella sjömärken ersätts eller kompletteras delvis med virtuella alternativ. Dynamiska sjökort med realtidsuppdaterad information om vattenstånd, strömmar och djup möjliggör effektivare ruttplanering.
– Sjömärkena kan även bli intelligenta och dela information om väder, vind och strömmar, säger Joakim Lundman.
I vision 2045 har digitalisering och automation fått ett större genomslag. Många av dagens fartyg har ersatts av fartyg med hög grad av automation eller full autonomi. Virtuella navigationshjälpmedel och augmented reality (AR) används för att ge realtidsinformation till fartygens navigationssystem. Den dynamiska farleden är nu fullt utvecklad. Med digitala sjökort och högupplöst data kan farledsmarkeringar anpassas efter trafik, sikt, djup och väder, vilket ökar säkerheten och effektiviteten.
– Genom dessa dynamiska värden kan farleden anpassas efter olika fartyg. Ett mindre, lättmanövrerat fartyg kan navigera på grundare vatten, medan en stor oljetanker behöver en smal korridor beroende på väder och vind. Istället för att tala om en farled används begreppet farledsyta.
Fysiska sjömärken behöver ersättas med virtuella, vilket innebär utmaningar. Både smarta och traditionella fartyg måste kunna navigera i farleden.
– Vi genomförde simulatorsstudier av farlederna in och ut från Göteborg. I en av dem upptäcktes att det kändes tomt utan fysiska farledsmärken. För den som styrde fartyget saknades visuella referenspunkter, vilket ledde till att blicken riktades mot sjökortet istället för omgivningen. Det upplevdes som en risk eftersom mindre båtar och andra objekt kunde missas. Om sådana problem löses finns fördelar med dynamiska farleder. Studierna visade att en av vinsterna är minskad bränsleförbrukning. Genom att ta hänsyn till vind och strömmar kan den mest bränsleeffektiva rutten in till Göteborgs hamn identifieras, säger Joakim Lundman.
Rapporten Förutsättningar för framtidens farleder är en sammanställning av fyra projekt som finansierats av Trafikverket.
Källa: Lighthouse
