Försäljningen av Bilprovningen till TÜV Rheinland AG har aktualiserat frågan om ytterligare statliga försäljningar, rapporterar Tidningen Näringslivet. Experter menar att förbättrad konkurrens och minskad risk för skattebetalarna talar för att staten ser över sitt ägande i flera bolag.
Diskussionen ökar efter Bilprovningens affär
Efter Bilprovningens försäljning ökar diskussionen om fler statliga avyttringar. Både Per Östensson, opolitisk sakkunnig på finansdepartementets budgetavdelning och Jacob Lundberg, , doktor i nationalekonomi vid IFN, framhåller att konkurrenssituationen är central för om staten bör äga bolag. Eftersom konkurrensen kring Bilprovningen bedöms fungera väl, sågs försäljningen som lämplig.
Jacob Lundberg anser att staten bör fundera på en uppdelning och försäljning av delar av Vattenfall för att stärka konkurrensen på energimarknaden. Han pekar också på att staten inte nödvändigtvis har den bästa kompetensen att driva bolag, och att privat ägande kan bidra till utveckling och expansion.
Privat granskning kan stärka bolagen
Per Östensson betonar fördelarna med privat granskning genom exempelvis aktieanalytiker. Han jämför detta med situationen för statliga bolag som LKAB och Vattenfall, där ett fåtal tjänstemän på Regeringskansliet ska utöva kontroll. Detta beroende av styrelser och ledningar har enligt honom bidragit till kostsamma felbeslut, som vid Vattenfalls förvärv i Tyskland och Holland.
Jacob Lundberg framhåller också bristen på riskspridning i den statliga bolagsportföljen, som är tungt viktad mot energisektorn. Enligt honom är det skattebetalarna som bär riskerna när något går fel.
Lista över bolag som kan säljas
Per Östensson, tidigare sakkunnig på Finansdepartementet, har tagit fram en lista på bolag som helt eller delvis kan säljas. Enligt Tidningen Näringslivet kan en försäljning av dessa bolag generera minst 380 miljarder kronor till statskassan. Bland de listade bolagen finns:
- Vattenfall: 100 miljarder kronor (51 procent)
- LKAB: 90 miljarder kronor (51 procent)
- Akademiska Hus: 42 miljarder kronor (51 procent)
- Sveaskog: 40 miljarder kronor (51 procent)
- SBAB: 10 miljarder kronor (51 procent)
- Telia: 30 miljarder kronor (plus 10 procent)
- Jernhusen: 15 miljarder kronor (0 procent)
- Apoteket: 10 miljarder kronor (0 procent)
- Svenska Spel: 10 miljarder kronor (0 procent)
- PostNord: 6 miljarder kronor (0 procent)
Andra företag som kan bli aktuella för försäljning är SJ, Lernia, GreenCargo, InfraNord, Svevia, Saminvest, Rymdbolaget, Statens Bostadsomvandling och Swedfund. Östensson anser att bolag som Systembolaget, Swedavia och Teracom kan säljas delvis med staten som fortsatt huvudägare.
Politiska hinder kan bromsa försäljningar
Han konstaterar dock att politiska hinder kan bromsa vissa försäljningar, exempelvis av LKAB, Apoteket och PostNord, där samhälleliga och patriotiska värden spelar roll.
Tidningen Näringslivet rapporterar att Kommissionen för skattenytta anser att privata ägare ofta sköter affärer bättre än staten. Tidigare statliga misslyckanden, som Vattenfalls Nuon-affär och stödinsatser till SAS och SJ, ses som belägg för detta synsätt.
Staten kan frigöra kapital
Försäljningen av Bilprovningen, vars ursprungliga värdering låg på 300 miljoner kronor men som nu såldes för 1,2 miljarder, ses som ett exempel på hur staten kan tillföra kapital till statskassan utan att äventyra samhällsnyttiga funktioner.
Källa: Tidningen Närigsliv
