Ny forskningsrapport om socialt och miljömässigt hållbar mobilitet
Mistra SAMS, Sustainable Accessibility and Mobility Services, är ett forskningsprogram om vad en socialt och miljömässigt hållbar mobilitet och tillgänglighet skulle kunna innebära. Ett forskningsprogram där bland andra tre av rapportförfattarna Jacob Witzell, Kelsey Oldbury och Joel Göransson Scalzotto, från VTI, medverkar. I sin rapport presenterar de illustrativa exempel på nutida initiativ inom mobilitetsområdet som syftar till att stärka miljömässigt hållbara och socialt rättvisa resor och transporter och reflekterar kring roller som offentliga aktörer, marknadsaktörer och medborgare spelar i utvecklingen.
I rapporten beskrivs arton nutida initiativ baserade på en kombination av dokumentstudier och intervjuer med representanter för de undersökta initiativen. Rapporten blickar även framåt och redogör för en studie som ska ge inspiration till hur hållbara lösningar kan prövas tillsammans med hushåll. Studien ska pågå i ett så kallat Living lab, i Riksten i Botkyrka kommun utanför Stockholm, under kommande år. Syftet är att undersöka hur olika tillgänglighets- och mobilitetslösningar kan bidra till att leva mera hållbart. Studien med Living lab kommer att mjukstarta under senvåren och växlar sedan upp tempot under hösten och vintern, då fler hushåll och fler tjänster läggs till efterhand.
– Det är viktigt att formulera tydliga målsättningar och att definiera vad nya mobilitets- och tillgänglighetslösningar ska bidra till i samhällsplaneringen. Utifrån målsättningarna behöver offentliga aktörer styra och följa upp utvecklingen. Nya lösningar bör bidra till kommunens övergripande målsättningar och strategier, till exempel en trafikstrategi. Lösningar behöver svara mot medborgares behov och önskemål, snarare än att individer ses enbart som resenärer eller konsumenter, säger Jacob Witzell, forskare på VTI.
Projektet går ut på att utforma och testa sätt att skapa tillgänglighet i samhället som bidrar till en rättvis klimatomställning. Vid sidan av nya mobilitetslösningar kan det handla om att stärka närheten till olika former av samhällsservice och välfärd, underlätta nyttjande av digitala lösningar såsom hemarbete eller distansmöten, eller etablera nya lokala mötesplatser såsom en jobbhubb. Sådana lösningar kan ersätta själva behovet att genomföra vissa resor.
– De kommande månaderna kommer det att utkristalliseras vilka lösningar som vi kommer att testa i Riksten. Men till att börja med kommer det främst vara olika typer av cykeltjänster så som el-lådcykel och packcykel (en vanlig elcykel med extra packmöjligheter) som vi kommer att ställa ut i den södra delen av Riksten, samt tillgång till en digital plattform, SAMSas, som har tagits fram som en del av programmet. På SAMSas kan du boka/reservera tjänsterna. Det kommer också att vara möjligt att reservera plats på en lokal arbetshubb, säger Joel Göransson Scalzotto, forskningsassistent på VTI.
Anropsstyrd kollektivtrafik, som kan trafikera udda tider och därmed komplettera den vanliga kollektivtrafiken, är ytterligare ett intressant område att studera. Vissa boende får då tillgång till kollektivtrafiken till och från sin dörr, för transport till pendeltåget eller för att slippa gå ensam långa sträckor från nattbussen.
Forskarna är ense om att det inte räcker med teknikutveckling för att klara klimat- och hållbarhetsomställningen. Teknik utgör en viktig del, men vi kommer också behöva anpassa våra resebeteenden. En viktig del i projektet är att finna lösningar som också är ekonomiskt gångbara.
– I det här projektet är avsikten att kunna se om de här hushållen som vi jobbar med, och som testar på de här lösningarna, kommer kunna minska sitt koldioxidavtryck till exempel genom att halvera sitt bilresande. Genom att delta i Living lab kommer utvalda hushåll, så kallade medforskare (10–20 hushåll), att under en period få pröva att leva i en tänkt framtid där ägande och resande med privatbil blivit dyrare som följd av klimatpolitik och andra faktorer i omvärlden. Vi undersöker hur medforskarna kan förhålla sig till ett tak för hållbart resande, ett så kallat mobilitetsutrymme, säger Kelsey Oldbury, forskningsassistent på VTI.
I rapporten finns att läsa ett antal exempel från olika håll i världen om hur medborgare driver eller involveras i utformningen utav sådana här tekniska plattformar och lösningar. Vilka affärsmodeller de har haft och hur de fått ekonomi för sådana här tjänster. Även frågor om hur det går att styra utvecklingen utav sådana här lösningar, så att de faktiskt också blir hållbara och bidrar till socialt rättvis tillgänglighet, har varit intressant att studera. Det finns en risk att nya tjänster som Uber kan leda till ökat resande och alltså motverka en hållbar omställning. Avsikten är med andra ord att visa en framtid där man kan åstadkomma hållbar och rättvis tillgänglighet, detta görs i projektet genom att fokusering på de här plattformsbaserade mobilitets och tillgänglighets tjänsterna.
En annan lösning som kan komma att prövas i samverkan med trafikförvaltningen på Region Stockholm är leveransboxar och eventuellt andra former för hemleveranser, med syfte att se om sådana lösningar kan bidra till mindre miljöbelastande mobilitet och transporter bland hushållen.
För att se hur andra städer eller stater löser regelverket vid snabbt introducerade mobilitetslösningar, har forskarna tittat närmare på hur man i Stockholm har hanterat frågan kring elsparkcyklar jämfört med Seattle i USA och Birmingham i Storbritannien. Resultatet visar att i Sverige har lösningarna introducerats utan någon tydlig offentlig styrning. I Sverige har det legala ramverket att reglera introduktionen varit oklart, vilket medfört att kommunerna funnit sig stå utan kraftfulla styrinstrument.
– Seattle och Birmingham visar hur myndigheter, både på nationell nivå och på stadsnivå, kan agera mer offensivt utifrån sina tydligare legala ramverk. I de båda städerna finns också utarbetade policyramverk som sätter fokus på att nya mobilitetslösningar ska bidra till, och utvärderas utifrån, tydligt utpekade samhällsmål. Sverige kan både på kommunal och nationell nivå ta lärdom utav utländska exempel. Rättsläget har nu klargjorts åtminstone till del i Sverige. Genom att successivt följa upp, utvärdera och lära av utvecklingen kan styrningen efterhand förfinas. Något framför allt Seattle är föregångare till är att successivt pröva och vidareutveckla styrformer för att alla delar av staden ska få del av de nya mobilitetslösningarna, säger Jacob.
– I Riksten ser vi det som en process där vi kan jobba nära dem som kommer att testa de här tjänsterna och, utifrån den feedback vi får längs vägen, rent konkret sedan justera dessa parallellt med att vi följer deras förändrade vanor, säger Kelsey. Vi vill utforska mobilitetslösningar som svarar upp mot medborgares behov samtidigt som de tydligt bidrar till den omställning vi behöver göra, avslutar hon och får medhåll från sina kollegor.
